Denna undersöknings syfte Àr att ta reda pÄ hur musik/rytmik anvÀnds i förskolan och hurpedagogernas förhÄllningssÀtt till musik prÀglar verksamheten. Jag vill Àven undersöka hur olikaarbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja barns sÄvÀl musikaliska som sprÄkliga utveckling utifrÄn enmusikpedagogiskt perspektiv. HÀr belyses sprÄkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundlÀggande betydelse förmÀnniskans utveckling och olika forskares syn pÄ musik och deras vÀrderingar utifrÄn deras skildametoder och synsÀtt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhÄllande till musik iförskolan med hÀnsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till leken sett ur barns perspektiv. Syftet Àr att fÄ en större inblick i barns uppfattningar om pedagogernas förhÄllningsÀtt till leken. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning inom ÀmnesomrÄdet fram och begrepp tydliggörs. Bland annat ges en förklaring av skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv.Insamling av materialet till studien har skett genom filmade barnintervjuer som sedan har transkriberats och bearbetats med analysredskapet barns perspektiv. Studien vill lyfta barns tankar och se vÀrlden genom deras ögon, vilket synliggörs i resultatdelen.

Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förskollÀrarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att musik i förskolornas pedagogik Àr att föredra dÄ musik frÀmjar barns utveckling inom flera omrÄden, exempelvis sprÄk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssÀtt pÄ hur förskollÀrarna kan anvÀnda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien Àr uppbyggd utifrÄn en kvalitativ metod baserad pÄ strukturerade intervjufrÄgor. Studiens resultatdel visar pÄ förskollÀrarnas uttryck kring hur de ser pÄ musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att fÄ svar pÄ hur förskollÀrare och barn ser pÄ musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhÄllningssÀtt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill Àven undersöka pÄ vilket sÀtt arbetet med musik och kÀnslor kan kombineras. För att fÄ svar pÄ detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla pÄ samma förskola och avdelning. Jag har Àven genomfört en textanalys av materialet KÀnsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att mÄnga av barnen tyckte musik var vÀldigt roligt, de sjöng och lyssnade pÄ musik ofta, dock inte pÄ förskolan. En pedagog sÄg sig som musikalisk och tvÄ sÄg sig som mindre musikaliska.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka nÄgra utvalda pedagogers förestÀllning hur musik och rytmik pÄverkar barns sprÄkutveckling. Till syftet anvÀnde vi oss av följande frÄgor : Vilka förestÀllningar har pedagoger kring hur barns sprÄkutveckling pÄverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I vÄra intervjuer gjorde vÄra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen anvÀnder musik och rytmik i sin verksamhet. VÄrt resultat visar pÄ vikten av att man som pedagog kÀnner sig trygg med att anvÀnda musik som ett sprÄkutvecklande verktyg..

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser pÄ barns tidiga sprÄkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver ocksÄ hur vi förstÄr begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet Àr musikaliska samt varför musik kan anvÀndas som ett verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella anvÀndande av sprÄket.Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att, med hjÀlp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sin anvÀndning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns sprÄkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollÀrare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vÄr studie visar att musik anvÀnds flitigt i förskolorna men oftast utan nÄgot sÀrskilt mÄl och syfte relaterat till sprÄkutveckling.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tÀnker sig att barn lÀr genom musik, samt hur de anvÀnder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger pÄ Ätta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med Äldersgruppen 1-3 Är. Studiens resultat visar att pedagogernas syn pÄ den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de anvÀnder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

VÄrt syfte med arbetet var att utveckla barns motorik med hjÀlp av musik. Vi oberverade tvÄ barngrupper med sammanlagt sju barn i Äldrarna ca 1 till och med 3 Är, pÄ tvÄ olika förskolor. Vid observationerna anvÀnde vi oss av videokamera för att fÄ en bra grund att analysera hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen. Vi utförde först rörelseövningar utan musik, sedan rörelseövningar med musik. Vi sÄg att barnens motorik utvecklades, och hur musiken pÄverkade den motoriska utvecklingen.

I detta arbete kommer ni fÄ ta del av hur fyra verksamma pedagoger beskriver musik och musik som ett sprÄkutvecklade verktyg. Syftet med arbetet Àr att studera hur pedagoger beskriver musik som sprÄkutvecklande verktyg i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan. Detta syfte Àr sedan utformat till tvÄ frÄgestÀllningar. Varför musik som sprÄkutvecklande verktyg Àr viktigt Àmne, Àr av den anledningen att den Àr avgörande för barnets hela sprÄkutveckling enligt Jederlund (2011). Studien uppkom nÀr vi lÀste om det Uddén (2004) skriver angÄende musiken inom lÀrarutbildningen.

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Vi Àr bÄda musikintresserade och vÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkÀtundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansÄg att deras eget förhÄllningssÀtt pÄverkade hur mycket musik som anvÀnds i förskolan. De menar att det Àr lÀttare att ge barnen en positiv instÀllning till musik om man sjÀlv tycker det Àr roligt. Musik utövas nÀstan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sÄngsamlingar, men Àven vid spontana tillfÀllen under dagen.